I dag fick vi svar på analysen av min mjölk och tydligen producerar min kropp helt perfekt mjölk för mitt prematura barn. Detta innebär att i nuläget behövs inget extra protein vilket är skönt för lillkillens mage. Jag har dessutom fått riktigt bra fart på produktionen och har i dag pumpat ut 230 ml på två pumpningar. Jag borde pumpa oftare men det är svårt att hinna med och än så länge producerar jag mer än vad som går åt. Vi har även börjat lägga honom vid bröstet och han orkar suga lite när jag trycker ut mjölk direkt i hans mun. Jag hoppas verkligen att vi kan få till det här med amningen efter hand så vi inte missar det också.
I övrigt har barnläkaren varit här i dag och gjorde ett nytt ultraljud på huvudet. Även den här gången såg allt bra. Det var ju tur det, sa vi, då kommer han kanske bara få dras med de genetiska hjärnskador som redan finns inom familjen: impulskontroll noll, tourettes á la mormor, dramautbrott á la storasyster etc.
Skämt åsido så är vi fortsatt väldigt tacksamma över att han mår så bra. Och som barnläkaren sa är det den allra första tiden som läkarna är nervösa men när det har gått så här bra så här länge brukar det fortsätta på samma sätt. Det är bara att fortsätta att hålla tummarna.
Det är en stark liten kille ni har fått. Du ska se att han snart klarar av att äta själv. Mina hade också väldigt svårt för det i början och när dom väl hade lärt sig så orkade dom bara få i sig en liten del innan dom somnade av utmattning. (Fast dom fick ju på flaska, eftersom det blev som det blev i början och vi fick stoppa min mjölkproduktion).
SvaraRaderaRätt vanligt tror jag.
Ja, vi har haft en makalös tur. Barnläkaren uttryckte sin motvilja mot att uttrycka sig dramatiskt men sa ändå att Ebbe verkligen kom ut i grevens tid.
RaderaJag kan inte ens föreställa mig ut er första tid måste ha varit. Det är helt otroligt vad man klarar av och hur man kan anpassa sig till situationer som egentligen är alldeles för mycket att handskas med.