9 år!

I dag är det den här killens dag. Född på valborgsmässoafton i Uppsala för nio år sedan. Underbara unge!

Så här ser det ut

>

> I dag lovade jag en annan gravid kvinna en bild på hur det ser ut där jag klättrade upp i måndags. Löften till gravida kvinnor bryter man inte.
>

Fin, finare, finast

Vi andra hann inte ens äta upp innan projekt måla naglarna drogs igång. Eira, som redan har stenkoll på var mormor har sitt smink, sprang upp och hämtade nagellacket så fort hon hade dukat av sin tallrik. Fingrar och tår är nu urtjusigt rosa.

Mormor!!

Nu är hon här och vi njuter allihop. Särskilt Lukas som är lite hostig och trött och fick följa med oss och äta frukost ute i stället för att gå till skolan. Eira har redan blivit lovad rosa nagellack när hon kommer hem från skolan. Viktor var med och hämtade mormor på flygplatsen sent i går kväll och han såg även till att hon fick mat medan jag körde hem farmor. Mys i kubik.

Lagom bra start på livet som ensamstående trebarnsmamma

Så här såg min första dag som ensamstående ut:

Vaknade i god tid och fick i väg alla barnen till skolan utan problem och med matsäcken ordentligt nedstoppad i väskorna. Efter att ha sett till att minstingen gått in i klassrummet skyndade jag till vårdcentralen för mitt första besök hos barnmorskan. Även detta gick riktigt bra, snabbt och smidigt. Jag bokade sedan tid för provtagning och första besöket hos gynekologen, inga problem. Det är först när jag står utanför grinden in till mitt hus och inser att jag inte har med mig några nycklar som problemen startar.

Som tur är har svärmor en extranyckel så jag sätter mig i bilen och åker i väg för att hämta den. Jag stannar bara till på gatan utanför svärmors hus och får nyckeln inkastad genom bilfönstret, toppen. Väl hemma igen tar jag mig snart in genom grinden, men vid nästa dörr blir det stopp: nyckeln sitter i på insidan och gör det omöjligt att öppna dörren utifrån.

Jag är vid det här laget både obehagligt kissnödig och svimfärdig av hunger. Jag tittar upp mot badrumsfönstret på andra våningen och vet att det är min enda utväg. Jag behöver bara svinga mig upp på balkongen, lyfta ur fönstret och klättra in, bara. Jag klättrar upp i vardagsrumsfönstret och känner mig för, men blir lite skraj och fegar ur. Jag tar ett varv runt huset för att samla kraft innan jag bestämmer mig och klättrar upp igen. Och den här gången, efter lite trixande, tar jag mig upp på balkongen.

Nu är det badrumsfönstret som måste hakas av om jag ocskå ska ta mig in i huset. Jag rycker, lyfter, bänder och till slut förstår jag att det är en liten platsplupp i övre delen av fönstret som måste skjutas åt sidan för att få ut rutan. Äntligen! Ett vigt skutt upp i fönstret och rakt ner på toaletten.

Nästa stopp blir köket där jag snabbt plockar fram allt som behövs för en ljuvlig macka med ost, skinka och tomat. När jag precis har tagit första tuggan ringer telefonen. Det är Lukas fröken som berättar att sonen råkat bajsa ner sig och att jag måste komma och byta på honom. Med mackan i handen rusar jag upp och hämtar rena kläder och sedan vidare ut till bilen. När jag kommer fram står min stackars son och gråter ute på gården medan de andra barnen leker runt honom. Efter ganska mycket besvär lyckas jag få rent honom och bestämmer mig för att ta med honom därifrån. Jag ringer till svärmor och åker för att lämna Lukas där.

Klockan är nu halv ett och jag hinner precis fixa lunch innan jag måste hämta de andra två sötnosarna på respektive skola. Sedan är det lugnt ett par timmar, ända tills Eira får för sig att hon ska bära ner ett pussel från övervåningen. Hon lyckas på något sätt snubbla över pusslet och rullar halvvägs nerför marmortrappan. Nu har jag stor lust att gråta lika hejdlöst som dottern och jag kan lova er att jag var glad när jag äntligen fick krypa ner i sängen i går kväll. I dag kommer mormor och det är nog tur det.

Påskafton

Sista dagen innan maken flyttar och jag önskar att vi bara kunde vara familjen i dag, men eftersom alla vill säga hej då så är vi bjudna på två olika påskluncher i eftermiddag. I går var vi dessutom bjudna på två middagar och fick äta med ett gäng och ta en sväng på stan med ett annat.

Vi är med detta lite smått stressade och mitt illamående nådde oanade höjder i morse. Jag klarar inte av alla dessa sociala måsten just nu. Jag vill bara kramas och mysa hela dagen. Men vi ska väl vara glada att folk bryr sig, så klart, och i dag skiner äntligen solen.

Godisjakt

Eftersom morgondagen ser ut att vara fullmatad med aktiviteter anordnade vi den årliga påskgodisjakten i dag i stället.

I år hade skattletarna bett om  skattkartor. En önskan som jag självklart uppfyllde. 

Taggade skattletare med karta i hand.

Indy var snabbast med att hitta sina godispåsar.

Prinsessan Dora behövde en hjälpande hand.

Den orangea faran behövde bara lite hjälp med att förstå kartan. Vilket med största sannolikhet beror på hans mammas bristande artistiska talanger.

 Påsarna innehöll självklart svenskt godis inhandlat på Ikea.

Vi hade tur att det var uppehåll en liten stund på förmiddagen så vi kunde genomföra detta uppdrag. Nu regnar det igen. 

Ett fan till

Eira vill självklart inte missa festen hon heller.

Copa del Rey

Finalen i Copa del Rey startar om en halvtimme och här är vi förberedda.

Påsklov

Vi har påsklov den här veckan och hela familjen är hemma. Eftersom maken flyttar redan på söndag ägnas detta lov åt en massa röj i trädgården och ännu mer vila och bara vara.

I morse vaknade jag och kunde inte förstå varför jag mådde så illa. Det tog några sekunder innan jag kom på att jag är ett gravvomonster! Ett gravvomonster som är sjukt irriterad på att någon köpte hem spanska köttbullar med massor av vitlök till gårdagens lunch. Monstret själv åt självklart inte dessa stinkande små bollar, men alla de små monsterbarnen tyckte att de var toppen. Hela huset är därmed fullt av illaluktande små sötnosar. Inte fare play!!

Vila

Efter att ha varit ute och ätit middag med tjejerna i fredags går resten av helgen i vilans tecken.

Jag mår sämre och sämre för varje dag känns det som. Jag vaknar på nätterna och mår illa, och har mycket svårt att somna om. När jag sedan går upp på morgonen känner jag mig bakfull på ett riktigt otrevligt sätt, och utan att ens ha gjort mig förtjänt av det. I går höll denna känsla i sig i princip hela dagen och min huvudmåltid bestod därför av knäckemacka med avokado och salt. Sötsaker eller fet mat går inte ens att tänka på.

Nu är det dessutom bara en vecka kvar tills maken flyttar. Som tur är kommer mamma dagen efter, annars hade nog det här blivit väldigt tufft.

Så, nu har jag fått gnälla lite. Det blir nog bättre snart.

Så här såg det ut

Eira svartklädd med peineta och mantilla. Lägg märke till att de till och med har gjort radband av makaroner lilltjejen håller i handen.

Lukas spelande trumma i orkestern.

Och denna bild för att ni ska få större uppfattning om hur det såg ut i sin helhet.

Ungefär 300 barn deltog i processionen som gick runt både förskolan och 1-6-skolan som ligger intill. De höll på i närmare två timmar och fick en karamell som tack för besväret. Utanför stängslet trängdes barnen föräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar, fastrar, småsyskon ... Som nygravid och illamående skyndade jag mig att lämna min plats i ledet så fort mina barn hade passerat. Jag kunde inte heller låta bli att funderar på om detta var ännu ett tecken på den rådande krisen: är det ingen som jobbar i den här stan?

Sommar

I dag vädrar jag tårna och knäna. Önskar bara att jag hade kommit i håg att ta med mig rakhyveln in i duschen i morse.

Tjuvstart på påsken

I dag ska det firas påsk på småttingarnas skola. Religionsfröken har anordnat en procession som ska gå runt skolgården.

Mina barn har inte religionsundervisning och det är faktiskt första gången som vi låter dem vara med på detta. Inte för att vi är emot religionen som sådan, utan för att vi inte tycker att katolicism är ett skolämnde. Det handlar nämligen inte om att lära barnen vilka religioner som finns i världen och hur de är sammankopplade, utan det är dem katolska trosuppfattningen som lärs ut.

Nog om detta, så här såg ungarna ut i morse när de gick till skolan.

Lukas ska spela i orkestern och Eira ska få på sig en slöja som de gjort i skolan och gå med i processionen.

Förenat med livsfara

På väg till fotboll och parken. Det är nedförsbacke hela vägen.

Jag är glad att alla tre (läs trean) klarade sig hela vägen utan vare sig brutna ben eller skallskador. En snygg kullerbytta var det enda hon bjöd på.

Det hela bjöd även på lite extra motion för mamman som fick springa för att hänga med. Kan behövas när man går och blir gravid bara så där.

Välkommen!

Knäckemacka med smör och ost.

Mina enda allierade i detta nu.

Välkommen tillbaka kära illamående. Jag har saknat dig, måttligt.

Saker att aldrig glömma

I morse tidigt, ungefär vid fem, kom mellansonen intassande i vårt sovrum. Medan han ålade sig in under mitt täcke fråga jag honom vad som stod på. Halvt sovande svarade sonen då: "Mamma, jag vill bara ha lite kärlek."

La princesa har slagit till

Jag sa ju att jag skulle bli tvungen att låsa in sminket! Frågan är bara varför jag inte gjorde det?

Jag vet inte om det syns men hon har till och med lyckats måla ögonfransarna. Riktigt snyggt!

Tack!

Tack allihop för gratulationerna!

Och i dag har jag till och med något mer att fira. Jag har varit på spanska motsvarigheten till skatteverket och det tog inte mer än tio minuter!! Förmodligen berodde det på att min ekonomiska rådgivare redan hade fyllt i alla papper, tagit kopior och häftat ihop allt i fina små högar, men ändå.

Okej, så här ...

... ligger det till (i kronologisk ordning):

Från och med nästa vecka är jag spansk egen företagare!

Den 26 april flyttar maken till Valladolid (nordväst om Madrid) efter att ha blivit erbjuden ett roligare och mer välbetalt arbete. Resten av familjen flyttar efter så fort skolan är slut.

Och sist men definitivt inte minst:

Jaha, det var allt!

Tidsfördriv

Sitter på ett fik och dricker ett glas färskpressad juice för att inte komma för tidigt till ett möte. Jag vill ju inte göra ett dåligt första intryck.

Tråkigt vara sjuk

En extremt uttråkad och sur femåring längtar efter sina syskon. Det ni!! Som tur är kommer pappan snart hem med lilltjejen - stora ska simma innan han kommer hem - sen får vi se hur länge det dröjer innan syskonsaknaden övergår i syskonkärlek.

Sjukling

Lite sjuk killen med svullet öga har jag hemma i dag. Synd bara att jag jobbar och inte har riktigt så mycket tid med sjuklingen som han kunde önska. Men han har i alla fall fått pannkakor till lunch.

Måndagspyssel

Nyss försökte lilltjejen slänga sig i vår alggröna pool. Att måla med vattenfärg verkar vara en något mindre hälsovådlig aktivitet, men man vet aldrig.

Hemlängtan

Lider av fruktansvärd hemlängtan och av någon anledning fick det mig att börja sjunga på denna ljuvliga godnattvisa. När jag gick på musikgymnasium i Visby i slutet av 90-talet sjöng vi denna sång vid ett antal tillfällen. Nostalgin är total!

Lördagsfin 2

Lukas kör på den lite sportigare stilen. Blågult för hela slanten.

Lördagsfin

Eira har stylat sig själv denna lördagsmorgon. Läppstift, handväska och solglajer får inte fattas. Hon är även mycket noga med att den andra tjejen i familjen, jag, har läppstift på läpparna. Är det lördag så är det.

Funderingar

Mitt huvud snurrar i 200!! Det blir en hel del nytt den här våren och sommaren, och vintern för den delen. Det blir säkert jättebra alltihop men fasen vad mycket tankar och funderingar som virvlar runt just nu. Men sägs det ju att det är ju nyttigt med förändringar för att hålla hjärncellerna i trim, och en gammal trebarnsmorsa behöver helt klart lite hjärngympa ibland. Så det är väl bara att tacka och ta emot.