torsdag 29 september 2011

Helg

Vi tar helg en dag för tidigt den här veckan. I eftermiddag hämtar vi nya bilen för att åka till El Puerto i kväll. Svärmor fyller år i dag, svågern för en vecka sedan och jag på måndag, så vi ska fira födelsedagar med släkten. En nyinköpt sverigeresa ligger och väntar i min inkorg (kommer kanske inte att användas men den finns), middag med Las Suequis är inbokad i morgon ... En hel helg med familj och vänner, det ska bli underbart!

onsdag 28 september 2011

Den illrosa faran

Som ett jehu far hon fram över gården!!

Ny dag

Tack, för alla fina kommentarer jag fick på inlägget i går.

I dag är det en ny dag och jag mår mycket bätte, det är ju oftast så. Jag hade en supertrevlig eftermiddag ute på gården med några av de andra mammorna. Jag är verkligen rörd över hur mycket de engagerar sig i mina bekymmer. I går kom en av mammorna med ett telefonnummer till en barnmorska som jobbar på sjukhuset. Den här mamman hade berättat om mig och den andra kvinnan sa att jag var välkommen att ringa för att få lite tydligare svar från någon som känner varenda barnmorska på hela sjukhuset. Mamman som kom med numret hade jag träffat en gång förut på affären här i området.

Det alla säger är att det har blivit mycket mer humant (de använder faktiskt just det ordet) än vad det var för bara 5-6 år sedan, att det knackas på dörren innan någon går in i rummet, att bemötandet och respekten är helt annan. Sen är arbetssättet som det är, vilket gör att det ofta slutar med insatser på slutet, och i början också för den delen. Igångsättning, klipp i mellangården, tång, sugklocka, att någon trycker ut barnen ... Barnmorskan som jag har fått numret till hade sagt att det bästa, om man vill ha en naturlig förlossning, är att stanna hemma så länge som möjligt. Jag vet inte hur trygg jag känner mig med den tanken.

Nu ältar jag igen. Meningen med det här inlägget var ju egentligen att säga att jag mår bättre i dag.

tisdag 27 september 2011

Lågtryck

Som gravid är det ibland svårt att sätta saker i perspektiv och låta bli att gräva ner sig över småsaker.

I går fick jag ett brev från sjukhuset där det stod att jag måste tillbaka och göra en ny sockerbelastning, den här gången tre timmar lång, eftersom den första inte såg bra ut. (Det stod inte att den första inte såg bra ut med det är den enda anledningen till att man får göra en till.) Detta innebär att jag kan ha drabbats av graviditetsdiabetes, men det kan också betyda att det inte är något fel alls.

Jag är inte jätteorolig för att det ska vara någon fara för bebisen, men jag är fruktansvärt besviken på min kropp som ställer till det så här för mig/oss. Jag låg vaken i natt och kände mig både gammal och sliten. Jag som alltid är stark och klarar allt! Att min kropp inte ska fungera på rätt sätt finns inte med i mina planer. (Jag sa ju att ett nyanserat tänk inte ingår i min gravida världsbild.)

Det här stör mig extra mycket, tror jag, eftersom jag redan är nervös över förlossningen och de beslut jag måste ta runt den. Det blev liksom lite för mycket av allt och jag är extremt trött i dag, och ledsen.

måndag 26 september 2011

Bilen

Det är en sån här bil vi ska köpa:



Chevrolet Captiva heter den och är en sjusitsig men ganska liten bil. Jag ville inte ha en sån där fyrkantig skåpliknande bil och då föll valet på den här. Vi har hittat en som är 6 månader och därför 50.000 kronor billigare än en helt ny, perfekt.

lördag 24 september 2011

Du vet att du är gravid ...

... när en löjlig pizzareklam får dig att gråta. Ärligt talat!!

(Förresten har vi varit och tittat på bil i dag, en sjusitsig, för snart har vi FYRA barn!!)

torsdag 22 september 2011

Min sessa

I dag har prinsessan på ärten landat på gården. Jag vill påpeka att det är minst 25 grader varmt men det verkar inte bekomma fröken.

Uppdaterad boklista

Efter några tips beställde jag detta på adlibris:

MURIEL BARBERY: IGELKOTTENS ELEGANS

JAN GUILLOU: BROBYGGARNA

KATE MORTON: DEN GLÖMDA TRÄDGÅRDEN

JOYCE CAROL OATES: BLONDE

Åh, vad bebbo och jag kommer att ha att göra på nätterna när vi inte sover : )

onsdag 21 september 2011

Bambi på hala hjul

Och ja, jag vet att han varken har hjälm eller några andra skydd på sig. De ligger förmodligen i någon av de lådor som väntar på att packas upp. Som tur är rullar det inte på särskilt fort.

Måsten

Nu på morgonen ska jag och magen på sockerbelastning. Inte särskilt kul men tyvärr ett måste. Det ska göras på det sjukhus där jag ska föda (kanske) och det kan ju vara bra att se hur det ser ut och verkar. Så här ser i alla fall jag och magen ut i dag. Ser ni naveln?

tisdag 20 september 2011

Nya vyer

Utsikt från barnens skolgård. Ganska mycket trevligare än de höghus de var omgärdade av förra terminen.

måndag 19 september 2011

Boklista

Även om det inte framgår av denna blogg så har jag alltid minst en bok liggande på sänggaveln. Den senaste i raden av utlästa böker är "Gargoylen" av Andrew Davidson, och jag har nu påbörjat "Fabrikör Liljeroos luftskepp" av Arto Paasilinna. Jag blev aldrig riktigt klok på vad jag tyckte om "Gargoylen", men jag vet att jag älskar Paasilinna.

Eftersom jag inte är något fan av ljudböcker och inte heller har någon läsplatta, så behöver jag oftast hjälp med att bära hit lite ny lektyr. Nu vill det sig så väl att kära mor kommer hit på besök om bara två veckor och därför har jag nu satt ihop denna boklista åt henne (eftersom hon anländer inte mindre än på min födelsedag kan hon nog inte med att neka till detta):


Joyce Carol Oates ”Blonde”
Cecilia Samartin ”Señor Peregrino”

Helena von Zweigbergk “Ur vulkanens mun”

Jan Guillou ”Brobyggarna”

Jag funderade på att be om något lite läskigare (inspirerad av några av bokbloggarna jag läser) men fegade ur i sista minuten. Men är det någon som har ett "bara måste läsa-tips" tas det tacksamt emot.


lördag 17 september 2011

Hej då, farmor

I dag åkte farmor hem efter att ha varit här en vecka och hälsat på. Det är verkligen tur att både farmor och mormor tycker om att resa!

fredag 16 september 2011

Första träningen

Supernöjd och supernervös. Hormonmonstret lipar.

Huvudbry på hög nivå

Jag var hos barnmorskan i går, den tredje jag går till under den här graviditeten. Jag skrevs in i systemet här i Valladolid och hon vägde mig, lyssnade på bebisens hjärtljud och tog blodtrycket. Allt var bra förutom att hon tyckte att jag nog hade gått upp lite för mycket, 6 kilo.

Hon frågade själv om jag tänkte föda här. I Spanien är det inte helt ovanligt att man, om man har flyttat från sin hemstad, åker tillbaka hem för att föda. Jag sa att jag inte tänkte åka till södra Spanien för att föda men att jag funderar på att åka till Sverige, men att jag gärna vill ha mer information om hur det fungerar på sjukhusen här. Jag har redan pratat en del med mammorna på gården och inte fått någon helt positiv syn på det hela. Jag kan ju inte påstå att jag hade det innan heller men jag hoppades att det skulle vara lite mer fritänkande här uppe. Tyvärr verkar det vara helt tvärtom. Vi har helt klart flyttat till en väldigt konservativ del av Spanien, vilket barnmorskan bekräftade.

En av mammorna på gården är med i en organisation som heter El parto es nuestro, som jobbar för att vi mammor ska ha något att säga till om vid förlossningen. Efter vad jag har förstått måste man följa ett visst schema för att slippa för många ingrepp. Det ges inte mycket tid för t.ex. oss kvinnor som har lång öppningsfas, utan det sätts in värkstimulerande ganska omgående. Det är till och med så att man sätter ett dropp det första man gör när man blir inlagd, för att förbereda. Det är också väldigt ovanligt att man får föda i någon annan position är på rygg med benen i vädret, gynstol. Allt för att göra det så bekvämt och bra som möjligt för barnmorska och gynekolog. Det är också vanligt med någon slag hjälp vid utdrivningen.

Allt detta gör mig väldigt nervös eftersom jag som sagt inte alls är någon snabbföderska, vare sig i öppningsskedet eller utdrivningsfasen. Jag är ocskå rädd för att jag kommer att låsa mig helt om folk börjar köra med mig och bestämma över mitt huvud, jag känner mig själv. Samtidigt är det komplicerat att åka "hem" nu när Viktor har blivit så stor och vi bor så långt från svärmor. Förlossningen närmar sig med stormsteg och jag kan inte sluta tänka på det här samtidigt som jag inte heller lyckas ta ett beslut. Jag hoppas nästan att något händer som bestämmer åt mig, men jag vet inte vad det skulle vara.

torsdag 15 september 2011

Bättre i dag

Så här glad var Eira i morse!! Iklädd ny träningsoverall (men med sandaler) och ett stort leende startade hon dagen. Tack för det!!

Den som inte mår så bra i dag är Lukas. Han har hostat hela natten och är snorig och ögonen rinner. Med andra ord sitter han nere i soffan och tittar på Fem myror är fler än fyra elefanter.

onsdag 14 september 2011

ARGT

Jag tänkte väl att det hela gick alldeles för bra för att vara sant, och i dag fick vi igen. Lillfröken vaknade på ett riktigt skithumör, eller egentligen handlade det om att hon inte ville slita sig från den varma goa sängen. Sedan var det kamp om allt: påklädning, hårborstning, tandborstning, skopåsättning, ryggsäcksbärning ... Hon fick bäras på bussen av kvinnan som åker med varje dag för att ta hand om barnen. "Det går bra. Hon lugnar sig snart.", sa hon i ett försök att uppmuntra den hålögda mamman som var jag.

Det kändes på något sätt som att Eira bestämt sig för att nu var nyhetens behag över och varför ska man då anstränga sig längre. Och det har hon ju helt rätt i!

måndag 12 september 2011

Det funkade

De kom hem igen!! Tack och lov.

Nu börjar det på riktigt

I dag var det premiär för bussåkande till skolan. Det var lite jobb med att få alla redo men sen gick det riktigt bra. Eira tog stora storebror i handen och stegade upp på bussen utan problem. Mammahjärtat slog hårt i bröstkorgen men som vanligt fixar ungarna nyheterna hur bra som helst.

Lillkillen på bilden var den som var trögast i starten i morse och han frös så mycket att vi tog fram sjal och allt. "Mamma, jag behöver dig! Krama mig!", utbrast han när vi stod och väntade på bussen. Men inte för att han var ledsen utan bara kall och kelsjuk. Finaste sötnosarna.

fredag 9 september 2011

Hurra!

Barnen var helnöjda när vi hämtade dem, eller i alla fall grabbarna. Eira sa att det var tråkigt och att alla var dumma, men enligt fröken hade hon varit lugn och allt hade gått bra förutom att lillfröken bara pratat svenska med henne.

(Jag har nog glömt att berätta att Eira, som innan sommaren knappt yttrade sig på svenska, har vänt helt och nu knappt pratar spanska. Jag är så glad att maken kan svenska och att detta därför inte är något problem här hemma. Jag är inte heller ett dugg orolig för att hon inom en snar framtid kommer att byta språk igen.)

Hur som så känns det här med skolan som ett uppköp. Den är mindre än den förra vilket gör att den verkar vara mycket mer öppen och familjär. Lärarna, de vi träffat, har varit supertrevliga och välkomnande på ett sätt som jag inte varit med om förut i spanska skolan. Jag är hoppfull och glad, och att Viktor svarade att han är från Sverige när hans fröken undrade var han kom ifrån är dagens plus!!

Skolstart

Vi har nog alla varit väldigt nervösa för den här dagen. Viktor kunde inte somna i går och hamnade till slut i dubbelsängen med mig medan maken förpassades till vinden. I morse var Eira helt plötsligt sjuk och skulle inte gå till skolan.

Den som var coolast var Lukas, men när vi väl var på plats var det han som började gråta först. Som tur var möttes vi av en mycket trevlig fröken som pussade på honom och genast kändes allt lite bättre. Lukas och Viktor gick in utan problem. Eira fick lite hjälp på vägen men sedan stannade hon nöjt kvar i klassrummet.

Det gick bra! Mycket bättre än jag hade trott och även min nervositet och mitt magonda lättade omedelbart. Det ska bli spännande att se vad de har att berätta när vi hämtar dem igen.

torsdag 8 september 2011

På utflykt

Byn vi tillhör, Simancas, ligger väldigt fint uppe på en kulle med floden Pisuerga nedanför. Just den här veckan är det fest i byn och vi är här och tittar lite.

onsdag 7 september 2011

Eftermiddagsgöra

Det är fortfarande badväder i Valladolid.

Smaken är som baken

Jag försöker få Eira att lyssna på det här:



Men hon vill bara se det här hela tiden:

 
"Supernygg!!", säger hon att han är.

tisdag 6 september 2011

Ny dag

En riktigt dålig dag följdes av en pissig kväll och på det en totalt katastrofal natt. Att sova på nätterna blir allt svårare och i natt vaknade jag vid fyra och somnade om runt åtta, men bara för att väckas igen av en felringning vid nio.

I dag skiner solen och jag ska återigen försöka underhålla barnen samtidigt som jag jobbar. Varför är sommarlovet så förbaskat långt i det här landet?

söndag 4 september 2011

27 veckor

Så här ser den alltså ut nu, magen. Om det är någon som undrar om jag aldrig går omkring i något annat än den där blommiga klänningen så kan jag meddela att NEJ, nästan aldrig. Det är tur att det fortfarande är superbra torkväder här i norra Spanien.

fredag 2 september 2011

Den ljuvliga sömnen

Att inte få sova är nog bland den värsta tortyr man kan utsättas för. Denna natt har härjats av en liten sötnos som inte bara väckte oss utan även intog sin rättmätiga plats tvärs över föräldrarnas säng. Jag kan nu tänka i två olika banor:

1. Det är lika bra att vänja sig för om ganska precis tre månader lär det inte bli bättre.

2. Eftersom jag inte kommer att få sova något alls om ungefär tre månader vore det underbart skönt att få vila ordentligt nu.

Nummer två är en indirekt pik till maken som av någon anledning måste sparkas igång på nätterna, begåvad som han är med en orubblig sömn. Bitter, inte jag inte.