söndag 27 januari 2013

Ingen återvändo



Jag har nu med all säkerhet en tonåring i huset, en snart elvaårig sådan. Ska det verkligen vara så? Ska det verkligen gå så fort? Och ska jag verkligen låta och känna mig som en gammal tjatig tant när jag umgås  med honom? Det är bara att hålla i sig hårt för han är den första av fyra!!




9 kommentarer:

  1. Ja, grattis då lilla vännen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det jag eller V som är den lilla vännen?

      Radera
    2. Du förstås Viktor får väl inte kallas liten längre!

      Radera
  2. Japp så är det. 11 going on 14. Om det kan vara någon tröst så blir ens föräldrar som barn igen. Typ 78 going on 3... Ska inte vara någon hemhjälp, inget larm om man ramlar, eller något utbyte av badkar till duschkabin... Nej, nej, nej...Kan själv och jag ska inte ramla, lite som en treåring. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle det vara en tröst!! Jisses, tänkt när man har huset fullt med tonåringar och envisa gamla som inte heller gör som man vill, hahaha.

      Radera
  3. Finaste Viktor som fins!! ❤
    Kramar Mormor

    SvaraRadera
  4. Svar
    1. Ja, det kommer att bli spännande!!

      Radera

Tack för att du tog dig tid.