Jag låg vaken i natt och grät över det faktum att jag håller på att förlora Nyhamn. Erik kommer aldrig ens att lära känna platsen, mitt barndomshem, och jag kommer inte hinna dit en sista gång. De ljuvliga somrarna på Gotland.
Ni hör ju själva! Hur kunde min pappa ens komma på idén att sälja huset just nu när jag är fullproppad med amingshormoner och dessutom lider av en karaktärsnedbrytande sömnbrist!!
Stackars stackars dej. Du har gott sällskap av din systerdotter kan jag berätta.Tror dock inte att hon gråter.Men hon sörjer att det inte blir några fler turer till Nyhamn kalkbrottet mm.Samtidigt som vi tycker att det är bra att "gubben" kommer lite närmre.Kan ju hända att vi träffar honom oftare då. KRAMAR till dej.
SvaraRaderaDet kommer bli jättebra!!
RaderaJag VET hur du känner. Men för mig gäller det min farmor och farfars hus i Stockholms skärgård som såldes när de blev gamla och inte kunde bo på en ö längre. Och opassande nog så tyckte min pappa och faster att det var ett alldeles ypperligt tillfälle att börja bråka om stället och allt annat mellan himmel och jord. Jag tror att det var bland det jobbigaste jag varit med om. Jag ÄLSKADE det stället och det händer att jag drömmer om det fortfarande. Men jag har lärt mig att leva med sorgen. Det måste du också göra, även fast det kanske inte blir lika dramatiskt farväl som jag kände att det blev för mig. Kram/Tina
SvaraRaderaFy, vad jobbigt. Som tur är kommer den här husförsäljningen inte leda till något bråk, men det är mycket som försvinner och det känns sorgligt.
RaderaJa stackars de barnen och barnbarnen. Ni får väl försöka vara glada åt att jag fortfarande finns tillgänglig om än på annan plats. Jag gläder mig åt Ert elände, det måste ju betyda att vår samvaro på Nyhamn varit mest av godo.
SvaraRaderaKram på alla sörjande.
Jag sa ju att det var totalt onyanserat. Jag är jätteglad över att du kommer att vara närmare och det ska bli superroligt att lära känna ett nytt hus och en ny plats, men Gotland ...
RaderaPuss och kram.
Vet väl, men Du vet väl vad tillfredsställande det är att få jäklas litet
RaderaMen du, jag förstår dig! Jättegulligt ställe! Men barnen skapar nya minnen så de kommer att överleva detta (det vet ju du också). Viva las hormonas!!! Kram!!
SvaraRaderaJa, hurra för hormonerna. Det kommer bli jättebra på det nya stället också, det vet jag ju.
RaderaÅhh förstår dig! Bävar för dagen min mamma inte kan bo kvar i mitt barndomshem, trots att det är en vanlig 70-talsvilla i en liten, ganska tråkig håla. Men det är ju liksom "hemma"..
SvaraRaderaKram på dig!
Ps. Fick hem tyget idag, så din beställning hinner bli klar tills din mamma åker...
Det är ju det, alla minnen, dofter, vänner, allt.
RaderaVad bra att du fått tyget!! Skicka betalningsuppgifter! Han kan använda bodyn nu och den är så fin, så jag längtar efter dressen.
Kram.
Det är lika illa för mig, tittar nostalgiskt på Gotlands bilderna och suckar tungt..
SvaraRaderaSom tur är har jag en stor samling fossiler men jag är rädd att jag kommer att längta ännu mera när jag tittar på dem i framtiden.
Men snart är 15 års långpendlande över..!! Och ett nytt spännande hus har vi på det nya stället där vi ska se till att trivas.
Det bästa är att ni kommer att kunna bo ihop på ett annat sätt, det blir jättebra!! Kram.
Radera