... och jag är trött. Så ända in i själen trött.
På torsdag åker jag. Jag tar med mig Eira och kommer att förgås av längtan efter och dåligt samvete för mina killar. Jag har pratat med alla inblandade lärare och försäkrat mig om att det inte blir några problem för killarna att åka i slutet av november. Svärmor kommer hit i morgon och ska hjälpa till. Tack och lov för svärmor!
Värmland ?
SvaraRaderaSkönt att komma hem till mamma och hämta krafter!!!Ska bli så mysigt..
SvaraRaderaVälkommna!!!!!
Puuss Kram
Syrran, tror att mamma redan har svarat på den frågan : )
SvaraRaderaMamma, ja det blir bra bara jag är på plats.
Usch, det är vidrigt att känna sig sadär in i dödens trött. En känsla av att man aldrig kommer att bli utvilad igen. Det blir man dock. Ladda batterierna ordentligt nu. Vila, ät och pressa dig inte mer.
SvaraRaderaStor kram
Maja
Maja, tack! Jag försöker fokusera på en målbild, en varm liten bebis som ligger på min mage, och det hjälper. Det har varit ett tufft år och gravidhormonerna gör även de sitt till.
SvaraRaderaKram.
Så det blir en Sverigebebis till? Kram, hoppas resan går bra!
SvaraRaderaAlltså, nu blir jag förvirrad, ska du föda i Sverige?
SvaraRaderaSandra, jagg så blir det.
SvaraRaderaTina, vi har gjort samma sak med alla de andra och bestämde oss till slut för att inte bryta traditionen ; )
K-L