torsdag 10 februari 2011
Resfeber
Försöker packa, går sådär. Jag som tyckte att det skulle bli så fantastiskt skönt att åka bort ett tag, själv, känner nu en ganska stor separationsångest. Tänk om det händer barnen något när jag är borta. Tänk om det händer mig något. Jag vet att de kommer att ha det bra, men är det här verkligen nödvändigt, egentligen!?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du ar sa modig och det kommer ga bra!! Njut! Jag ar avis :) Kram
SvaraRaderaÄlskade Kajsa!Du fixar att vara borta några dagar.Det kommer att gå så bra..Det är alltid svårt att lämna sina barn.men man behöver släppa kontrollen i bland.
SvaraRaderaVälkommen!
Tusen Kramar
Oj vänta...det kom från rätt a..le :) och då menar jag föregående talare.. Ses i morgon syster yster:)
SvaraRaderaHaha nu förstår jag inte vad Emma menar????
SvaraRaderaVar det Stockholm nästa helg ?
SvaraRaderaKram Petra
Tack Sara!
SvaraRaderaEmma, mamma, jag hoppas att ni reder ut det där.
Petra, japp, Stockholm nästa helg.
Attans, vi missar varandra med en helg : (
SvaraRaderaKram
Åh, det fixar du:) Ha nu en riktigt riktigt skön resa! Kram
SvaraRaderaMalin, tyyypiskt!!
SvaraRaderaVicky, jag trodde verkligen inte att det skulle vara så jobbigt. Jag är nu övertygad om att planet kommer att störta i morgon och att jag därmed har sett mina barn för sista gången. Men jag tror nog att det går över så snart jag kommer iväg.