Vad vi behövde

Vi har det väldigt bra på semestern. Jag njuter av att ha all tid för mina barn, som jag har saknat det!

Stor

I morse åkte Viktor till London med rugbylaget. Han åker med de stora killarna, de han alltid tränar med, som är 13-15 år. Många har föräldrar med sig. Inte Viktor. Jag är inte redo för detta, inte alls!!

Semester

I Värmland. Utan dator.

Känns som jag är på flykt.

Lov

Vi drar till Värmland i dag, jag och de tre små, och är redan färdigpackad. Jag frågade vad hon har packat och hon svarade: Klackaskor, trosor, strumpor och två klänningar. Perfekt!

Ledig

Efter två veckors slavarbete är jag i dag ledig. Jag var visserligen ledig även igår men när ledigheten tillbringas i komatillstånd tycker jag inte att det räknas. Men i dag så är jag ledig!! Se bara hur ledig jag är. Kanske hade en före- och efterbild varit mer informativt, men ni kanske fattar ändå.

P.S. Vill bara tillägga att maken har hjälpt till, så ni inte får för er att jag jobbar ihjäl mig på min lediga dag.

Status

Jag är glad att hösten är här. Älskar den svala luften, dofterna och mörkret som sveper in mig i ett mjukt lugn.

Barnen trivs bättre och bättre med vardagen. Det är fantastiskt att se hur väl de har anpassat sig. Nu har de även kommit igång med hemspråksundervisningen, vilket känns väldigt viktigt.

Även aktiviteterna är i full gång. Lukas älskar både teatern och dansen, och han följer med frivilligt till rugbyn på onsdagarna. Viktor ska börja med handboll nu när rugbyn går in i lite vila och bara kör inomhusträning från slutet av oktober. Han ska dock hinna med en rugbyresa till London först.

Eira älskar ridningen och travar lätt som om hon aldrig gjort något annat. Och Erik, den stackaren, kommer inte få hålla på med några aktiviteter för vi har fasen inte tid med mer.

Höst, i alla fall, jag gillar den.

Något att se fram emot

Inte bara ska maken och jag på taco-kväll på rugbyklubben i morgon (utan barn) utan i maj ska min fina Fliz och jag gå på konsert och se det här:

Att maken frågade "Vem är Justin Timberlake" väljer jag att ignorera i sammanhanget.

Mästare

I våras var min son i Spanien och vann spanska mästerskapen i rugby. Förra helgen var han i Vänersborg och vann svenska mästerskapen i rugby. Det är förmodligen mycket få förunnat att bli både spansk och svenska mästare på ett och samma år!

Men det bästa är ändå att sonen verkar ha funnit en riktigt god vän i laget, och det är värt mer än allt annat. 

Fyller jag år nu igen?!

36!!! Tack och lov att det finns så många bra filter att lägga på bilderna nuförtiden!

 För övrigt har det varit ett år fullt av förändring och ett ganska slitigt år, måste jag erkänna. Men stiltje är inte min grej så jag är nöjd. 

(see full image)

Föräldramöte

Jag var på föräldramöte i Viktors klass i går. Det var ett mycket bra möte med ett öppet samtal mellan läraren och föräldrarna. Vi även fick sitta i grupp och diskutera vad vi som föräldrar vill att våra barn ska ha för mål under det här året. Vi skrev sedan ned några punkter som gavs till läraren för att skickas vidare till rektorn.

Jag fick en mycket bättre bild av vad de gör på dagarna och vad som är syftet. Det pratade om The big five och hur detta ska användas för att eleverna ska nå sina mål. Det pratades också om arbetsro och brist på arbetsro i klassen och hur vi kan bidra till att skapa större arbetsro.

Sen är det allt det här med Unikum som är helt nytt för oss och som jag tycker är både bra och dåligt. För er som inte har barn i svenska skola kan jag berätta att det är ett webbaserat system där man får all information om skolan. Allt från veckoplanering, info om möten eller utflykter, omdömen för barnen, planering inför samtal, matriser etc. Det är bra eftersom man slipper lita på att barnen ska komma ihåg lappar som skickas med ifrån skolan och för att det är roligt att se bilder och annat från de aktiviteter de har haft i skolan. Men jag blir också lite överväldigad av all denna information om matriset, mål, syften, omdömen ... Jag har svårt att sortera vad som är viktigast och hur mycket krut jag ska lägga på detta.

Så för att sammanfatta i något slags jämförelse är jag mycket nöjd med mötet som kändes välkomnande och positivt i stället för de spanska mötena som var rent informativa och inte inbjöd till särskilt mycket interaktion. Dock uppskattar jag fortfarande den struktur och ordning som fanns i Spanien, och som jag anser är mycket bristande här. Viktors lärare ville först inte prata särskilt mycket om detta men på slutet kröp det fram att hon har det tufft och att hon dessutom har få medel att jobba med eftersom hon inte har rätt att göra särskilt mycket. Ännu enklare kan man säga att Sverige är varmt och mysigt och Spanien är ordning och reda.

Höst

Jag hittar inte tillbaka hit. Vet inte vad jag ska skriva om. Jag har inte sorterat än, vet inte vad jag tycker och tänker, förutom att det är tuffare än jag önskat.

Det finns positivt också: vi har närmare till mycket som vi har saknat. Och naturen, den är ett stort plus.

Matvraket

Vissa blir så ivriga när de får mat att de använder hela ansiktet under matistoppningsprocessen!

Varför?

Förutom det helt självklara, som att vara närmare familjen, har jag helt glömt bort varför jag ville flytta till Sverige. Det är inte så att vi vantrivs, men det har varit en tuff sommar och jag har ofta funderat på om det över huvud taget var värt det. Hade vi flyttat direkt från El Puerto tror jag att det hade varit mer självklart, men vi trivdes i Valladolid, väldigt mycket.

Jag vet att skolan och tryggheten var en stor bidragande faktor till flytten, men nu är jag inte alls övertygad om att skolan är bättre och tryggheten har vi inte hittat än.

Tur i alla fall att sommaren har varit fantastisk i all sin solighet.

Lukas

I går började Lukas på teater. Han älskade det. 

I början av lektionen fick alla barnen gå upp och sätta sig på scenen i en halvcirkel. En efter en skulle de presentera sig med namn, ålder och något de tycker om att göra. De första fyra eller fem barnen sa att de tyckte om att spela data- eller tv-spel, men när det blev Lukas tur sa han: Hej, jag heter Lukas. Jag är sju år och tycker om att dansa. 

Nästa vecka börjar dansskolan. 

Så här känner jag i dag:

Skulle behöva lite flyt nu, eller åtminstone lite ledigt!

Sommar

Det tog stopp, tvärstopp. Överjordiskt mycket jobb blandat med en hel rad besök gjorde att tiden tog slut. Det har hittills varit en väldigt fin sommar och samtidigt en totalt utmattande sådan. Jag har egentligen inte tid nu heller så jag återkommer, snart, med bilder och små berättelser från vår sommar.

Hopp med hinder

Ungarna har roligt med det trasiga nätet. Kanske inte världens bästa ur säkerhetssynpunkt men helt klart underhållande.

Finaste utsikten i världen

Det här kan jag titta ut på när jag sitter och jobbar.

Antes muerta que sencilla

Har man farmor skickat klackskor som är blå och vansinnigt fina då sover man med dem på. Så är det bara!

Vi är hemma nu

Eller i alla fall tillbaka i Skåne i det som ska bli vårt hem.

Jag jobbar precis lika mycket som jag har gjort under hela semestern så bloggandet blir fortsatt lidande. Inte heller har jag badat än eller fått sol på näsan. Men det var mysigt att träffa familjen och barnen har fått en stor dos av alla de vuxna som älskar dem, det känns väldigt bra.