Varför lära sig av läxan när det går ganska bra ändå?

Ni som har följt min blogg ett tag kanske har något vagt minne av min förkärlek för att låsa mig ute lite då och då. Om jag någon gång hyste förhoppningar om att denna lilla nyck skulle gå över med ålder, nytt hus, nya vyer så kan jag säga att de helt har kommit på skam.

I går låste jag mig ute för andra gången sen jag kom hit. Första gången låste jag mig ute när jag skulle hämta barnen från skolan. Maken hade inte heller någon nyckel vilket med som tur var hade jag lämnat ett fönster i vardagsrummet på glänt. Vi tog oss in på innergården, Viktor fick klättra över staketet (jag har nu blivit för tjock för att klättra) och med hjälp av en stol klättra in genom fönstret. "Lägg ut en extranyckel i garaget!", ryade maken och jag svarade att självklart, jojo, någon annan gång.

I går skulle mamma och jag ta oss en tur in till stan för att shoppa lite. Mamma gick ut i förväg för att slänga soporna medan jag satte på mig skorna (det tar lite tid nuförtiden). När jag lyckats knyta sko nummer två tog jag min väska, gick ut genom dörren och stängde den sedan. Så fort jag hörde dörren slå igen kom jag på att jag varken hade husnyckel eller bilnyckel. Ja ja, tänkte jag, mamma har säkert nyckel. Snacka om att jag blev snopen när svaret blev nej. Jag ringde maken som den här gången hade en nyckel men som just då inte kunde komma ifrån jobbet. Han kom däremot på den smarta idén att vi kunde ta bussen in till stan så skulle han komma lagom till barnen kom hem.

Vi börjar gå mot busshållplatsen när vi ser bussen svänga ut och åka mot Valladolid. Jaha, nästa går inte förrän om en timme. Efter lite funderande bestämmer vi oss för att gå mot Simancas, ungefär tre kilometer, och sedan ta bussen därifrån. Nästan framme vid busshållplatsen ser vi en buss som stänger dörren och sakta börjar svänga ut på vägen. Mamma har nu fått nog och springer fram med viftande armar. Den snälle chauffören ser hennes desperation och stannar.

Efter en sväng i ett shoppingcentrum med ganska bra resultat åker vi hem igen och maken kommer med nyckeln. Slutet gott allting gott, och nu ligger det en extranyckel i garaget!

Den berömda kurvan

I dag gick jag till husläkaren och fick svar på kurvan: allt såg bra ut!! En sak att lägga till handlingarna, skönt.

Födelsedagspresenter

I går fick jag två helt olika presenter. Den första var en tre timmar lång sockerkurva på sjukhuset, den andra en kär mor som kom på besök. Den första kunde jag kanske ha varit utan men det gick helt okej, och nu håller jag tummarna för att provsvaren ska se bättre ut den här gången. Det skulle vara så tråkigt om jag inte får äta upp de där megachokladkakorna som mamma hade med sig i bagaget.

Allmän info

Det är inte bara Zlatan som fyller år i dag. Bara så ni vet. Tyvärr är detta födelsedagsbarnet något äldre och inte tillnärmelsevis så rikt, men jag har fler barn!!

Helg

Vi tar helg en dag för tidigt den här veckan. I eftermiddag hämtar vi nya bilen för att åka till El Puerto i kväll. Svärmor fyller år i dag, svågern för en vecka sedan och jag på måndag, så vi ska fira födelsedagar med släkten. En nyinköpt sverigeresa ligger och väntar i min inkorg (kommer kanske inte att användas men den finns), middag med Las Suequis är inbokad i morgon ... En hel helg med familj och vänner, det ska bli underbart!

Den illrosa faran

Som ett jehu far hon fram över gården!!

Ny dag

Tack, för alla fina kommentarer jag fick på inlägget i går.

I dag är det en ny dag och jag mår mycket bätte, det är ju oftast så. Jag hade en supertrevlig eftermiddag ute på gården med några av de andra mammorna. Jag är verkligen rörd över hur mycket de engagerar sig i mina bekymmer. I går kom en av mammorna med ett telefonnummer till en barnmorska som jobbar på sjukhuset. Den här mamman hade berättat om mig och den andra kvinnan sa att jag var välkommen att ringa för att få lite tydligare svar från någon som känner varenda barnmorska på hela sjukhuset. Mamman som kom med numret hade jag träffat en gång förut på affären här i området.

Det alla säger är att det har blivit mycket mer humant (de använder faktiskt just det ordet) än vad det var för bara 5-6 år sedan, att det knackas på dörren innan någon går in i rummet, att bemötandet och respekten är helt annan. Sen är arbetssättet som det är, vilket gör att det ofta slutar med insatser på slutet, och i början också för den delen. Igångsättning, klipp i mellangården, tång, sugklocka, att någon trycker ut barnen ... Barnmorskan som jag har fått numret till hade sagt att det bästa, om man vill ha en naturlig förlossning, är att stanna hemma så länge som möjligt. Jag vet inte hur trygg jag känner mig med den tanken.

Nu ältar jag igen. Meningen med det här inlägget var ju egentligen att säga att jag mår bättre i dag.

Lågtryck

Som gravid är det ibland svårt att sätta saker i perspektiv och låta bli att gräva ner sig över småsaker.

I går fick jag ett brev från sjukhuset där det stod att jag måste tillbaka och göra en ny sockerbelastning, den här gången tre timmar lång, eftersom den första inte såg bra ut. (Det stod inte att den första inte såg bra ut med det är den enda anledningen till att man får göra en till.) Detta innebär att jag kan ha drabbats av graviditetsdiabetes, men det kan också betyda att det inte är något fel alls.

Jag är inte jätteorolig för att det ska vara någon fara för bebisen, men jag är fruktansvärt besviken på min kropp som ställer till det så här för mig/oss. Jag låg vaken i natt och kände mig både gammal och sliten. Jag som alltid är stark och klarar allt! Att min kropp inte ska fungera på rätt sätt finns inte med i mina planer. (Jag sa ju att ett nyanserat tänk inte ingår i min gravida världsbild.)

Det här stör mig extra mycket, tror jag, eftersom jag redan är nervös över förlossningen och de beslut jag måste ta runt den. Det blev liksom lite för mycket av allt och jag är extremt trött i dag, och ledsen.

Bilen

Det är en sån här bil vi ska köpa:



Chevrolet Captiva heter den och är en sjusitsig men ganska liten bil. Jag ville inte ha en sån där fyrkantig skåpliknande bil och då föll valet på den här. Vi har hittat en som är 6 månader och därför 50.000 kronor billigare än en helt ny, perfekt.

Du vet att du är gravid ...

... när en löjlig pizzareklam får dig att gråta. Ärligt talat!!

(Förresten har vi varit och tittat på bil i dag, en sjusitsig, för snart har vi FYRA barn!!)

Min sessa

I dag har prinsessan på ärten landat på gården. Jag vill påpeka att det är minst 25 grader varmt men det verkar inte bekomma fröken.

Uppdaterad boklista

Efter några tips beställde jag detta på adlibris:

MURIEL BARBERY: IGELKOTTENS ELEGANS

JAN GUILLOU: BROBYGGARNA

KATE MORTON: DEN GLÖMDA TRÄDGÅRDEN

JOYCE CAROL OATES: BLONDE

Åh, vad bebbo och jag kommer att ha att göra på nätterna när vi inte sover : )

Bambi på hala hjul

Och ja, jag vet att han varken har hjälm eller några andra skydd på sig. De ligger förmodligen i någon av de lådor som väntar på att packas upp. Som tur är rullar det inte på särskilt fort.

Måsten

Nu på morgonen ska jag och magen på sockerbelastning. Inte särskilt kul men tyvärr ett måste. Det ska göras på det sjukhus där jag ska föda (kanske) och det kan ju vara bra att se hur det ser ut och verkar. Så här ser i alla fall jag och magen ut i dag. Ser ni naveln?

Nya vyer

Utsikt från barnens skolgård. Ganska mycket trevligare än de höghus de var omgärdade av förra terminen.

Boklista

Även om det inte framgår av denna blogg så har jag alltid minst en bok liggande på sänggaveln. Den senaste i raden av utlästa böker är "Gargoylen" av Andrew Davidson, och jag har nu påbörjat "Fabrikör Liljeroos luftskepp" av Arto Paasilinna. Jag blev aldrig riktigt klok på vad jag tyckte om "Gargoylen", men jag vet att jag älskar Paasilinna.

Eftersom jag inte är något fan av ljudböcker och inte heller har någon läsplatta, så behöver jag oftast hjälp med att bära hit lite ny lektyr. Nu vill det sig så väl att kära mor kommer hit på besök om bara två veckor och därför har jag nu satt ihop denna boklista åt henne (eftersom hon anländer inte mindre än på min födelsedag kan hon nog inte med att neka till detta):

Joyce Carol Oates ”Blonde”

Cecilia Samartin ”Señor Peregrino”

Helena von Zweigbergk “Ur vulkanens mun”

Jan Guillou ”Brobyggarna”

Jag funderade på att be om något lite läskigare (inspirerad av några av bokbloggarna jag läser) men fegade ur i sista minuten. Men är det någon som har ett "bara måste läsa-tips" tas det tacksamt emot.

Hej då, farmor

I dag åkte farmor hem efter att ha varit här en vecka och hälsat på. Det är verkligen tur att både farmor och mormor tycker om att resa!

Första träningen

Supernöjd och supernervös. Hormonmonstret lipar.

Huvudbry på hög nivå

Jag var hos barnmorskan i går, den tredje jag går till under den här graviditeten. Jag skrevs in i systemet här i Valladolid och hon vägde mig, lyssnade på bebisens hjärtljud och tog blodtrycket. Allt var bra förutom att hon tyckte att jag nog hade gått upp lite för mycket, 6 kilo.

Hon frågade själv om jag tänkte föda här. I Spanien är det inte helt ovanligt att man, om man har flyttat från sin hemstad, åker tillbaka hem för att föda. Jag sa att jag inte tänkte åka till södra Spanien för att föda men att jag funderar på att åka till Sverige, men att jag gärna vill ha mer information om hur det fungerar på sjukhusen här. Jag har redan pratat en del med mammorna på gården och inte fått någon helt positiv syn på det hela. Jag kan ju inte påstå att jag hade det innan heller men jag hoppades att det skulle vara lite mer fritänkande här uppe. Tyvärr verkar det vara helt tvärtom. Vi har helt klart flyttat till en väldigt konservativ del av Spanien, vilket barnmorskan bekräftade.

En av mammorna på gården är med i en organisation som heter El parto es nuestro, som jobbar för att vi mammor ska ha något att säga till om vid förlossningen. Efter vad jag har förstått måste man följa ett visst schema för att slippa för många ingrepp. Det ges inte mycket tid för t.ex. oss kvinnor som har lång öppningsfas, utan det sätts in värkstimulerande ganska omgående. Det är till och med så att man sätter ett dropp det första man gör när man blir inlagd, för att förbereda. Det är också väldigt ovanligt att man får föda i någon annan position är på rygg med benen i vädret, gynstol. Allt för att göra det så bekvämt och bra som möjligt för barnmorska och gynekolog. Det är också vanligt med någon slag hjälp vid utdrivningen.

Allt detta gör mig väldigt nervös eftersom jag som sagt inte alls är någon snabbföderska, vare sig i öppningsskedet eller utdrivningsfasen. Jag är ocskå rädd för att jag kommer att låsa mig helt om folk börjar köra med mig och bestämma över mitt huvud, jag känner mig själv. Samtidigt är det komplicerat att åka "hem" nu när Viktor har blivit så stor och vi bor så långt från svärmor. Förlossningen närmar sig med stormsteg och jag kan inte sluta tänka på det här samtidigt som jag inte heller lyckas ta ett beslut. Jag hoppas nästan att något händer som bestämmer åt mig, men jag vet inte vad det skulle vara.

Bättre i dag

Så här glad var Eira i morse!! Iklädd ny träningsoverall (men med sandaler) och ett stort leende startade hon dagen. Tack för det!!

Den som inte mår så bra i dag är Lukas. Han har hostat hela natten och är snorig och ögonen rinner. Med andra ord sitter han nere i soffan och tittar på Fem myror är fler än fyra elefanter.