Helgen som gick

I fredags fick vi efterlängtat besök av farmor. Maken var och hämtade henne i Madrid men när de väl kom hem  var Erik så oförskämd att han började gråta så fort han fick syn på farmor. De andra var i alla fall glada och kom springande från alla hörn och kanter för att kramas och inspektera resväskan. Av någon konstig anledning finns det alltid något roligt att hitta i både farmors och mormors väska när de kommer på besök.

I lördags fick vi helt plötsligt skitväder igen och vissa av oss tillbringade förmiddagen på en regnig rugbyplan medan de med något större självbevarelsedrift stannade hemma i soffan. Som tur var blev eftermiddagen något soligare och vi kunde se till att lilla fröken Eira fick en studsmatta, äntligen. Kvällen ägnades därför till montering av studsmatta och söndagen gick helt i studsandets tecken, i alla fall för barnens del. För min del var det padel som gällde. Jag hann med både en lektion och en match och var sedan lite mör på kvällen.

Vår padeltränare hade fått för sig att vi behövde springa lite och körde några övningar för att få oss att röra på fötterna. Säkert välbehövligt men fy fasen. Att jag sedan spelade match ihop med en tjej som inte tycker om att röra på sig och som dessutom inte alls bryr sig om att vinna gjorde att jag även då sprang en hel del. (Man spelar alltid i par när man spelar padel.) Jag är inte riktigt gjord för att spela med den typen av människor och jag var därför ordentligt sur när jag kom in. Hon hade dessutom mage att säga att VI hade varit lite sega. VI!!!

Jaha, det var väl helgen det.