Fem på morgonen i min säng

Han sover vääääldigt bra på dagarna, min lille prins.

Resfeber

I morgon åker vi till Stockholm och på måndag ska vi äntligen åka hem. Frågan är bara hur jag ska fixa själva resandet. Hur jag än försöker lyckas jag inte packa färdigt. En del av klapparna är redan bortvalda men jag får ändå inte plats med allt. Jag är nu uppe i tre resväskor och en bag, barnens ryggsäckar och min egen och ändå har jag saker över. Paniken börjar så smått komma krypande och även om jag på något sätt får ner allt i väskorna förstår jag inte hur jag ska få med mig hela klabbet på tåget och flyget.

Jag får nog gå upp och börja om. Undrar om det hjälper?

Världens bästa storebror

Några jul- och födelsedagsbilder

Julafton firades med dunder och brak och massor av paket. Varje år säger vi att det här gången ska vi inte köpa så mycket, hahaha ... Frågan är bara hur jag ska ta mig hem med mina fyra barn, tre ton julklappar och en barnvagn. Hur som, mysigt, stökigt och helt underbart var det. 

På Eiras födelsedag, även känd som juldagen, hade vi bjudit in hos till storasyster med familj. Efter att ha startat dagen med skönsång och paket hemma hos mormor tillbringade vi en supermysig dag i Örebro med ovanligt snälla barn som togs omhand av sina stora kusiner. Vi vuxna kunde föra helt ostörda samtal och Erik vandrade från famn till famn. Tomten kom på besök även den här dagen - trots att morfar påstod sig har kört över honom på vägen mellan Stockholm och Örebro - och Eira fick blåsa ut ljusen på tårtan efter att vi sjungit för henne igen. 

Jag hoppas att ni alla har har haft en bra jul!!

4 år

Min prinsessa fyller 4 år i dag och det firar vi hemma hos storasyster. Snötvit-klänningen som hon fick i går passar utmärkt för att fira födelsedag. 

Vi lever

Det är bara lite svårt att hinna med bloggen nu när vi har sju barn i huset. Erik växer och mår bra, de andra ungarna har turats om lite att ha magsjuka och feber. En del av de vuxna har även de drabbats av magsjuka, men nu verkar det ha lugnat ner sig och jag slapp den här gången.

I dag ska Eirk återigen vägas och mätas och jag tror att han har gått upp lite till. Förra gången vägde han 3565, 135 gram mer än när han föddes. Och så här ser han ut nu på morgonen.

Födelsedagsfirande

I går anlände hela den skånska armadan och nu är huset så fullt det bara kan bli. Vi inleder samvaron med att fira Stinas treårsdag i dag. Vi passar faktiskt på att hålla kalas för både Stina och Eira eftersom Eira fyller på juldagen. Båda tjejerna uppvaktades med sång och paket vid frukost och efter lunch ska två prinsesstårtor inmundigas och fiskdamm hållas. Mormor hade sett till att köpa likadana kläder till sessorna och de fick matchande halsband och armband av mig. Så här fina är de i dag.

Och så här såg det ut när de fick paket. Det blev lite mer än det var tänkt, som vanligt. 

Saade-feber

I går tog min bonussyrra Lina med Viktor och Eira på Familjens julkalas för att framför allt titta på Eric Saade. Det var två mycket nöjda barn som kom hem vid halv elva. Viktor hade även gillat tjejgruppen Timotej väldigt mycket, de var fiiina. 

Lukas, Erik och jag hade mys här hemma, tittade på smurfarna och åt godis.

En vecka

För en vecka sedan låg jag nyförlöst på förlossningen med en helt ny liten människa på bröstet. Nu känns det som om den där lilla människan alltid har funnits. Jag vet att jag kommer att upprepa mig löjligt mycket ett tag framöver, men jag är så lycklig i min bebisbubbla.

Sömntutan

Han sover, äter, kräks lite, kissar och bajsar. Det är konstigt vad charmiga och helt ljuvliga dessa kroppsfunktioner kan te sig när det kommer i detta underbara format. 

I morgon ska vi till bvc och det ska bli spännande att se om han har gått upp lite. De där goa, runda kinderna tyder onekligen på det. 

Vad vi har för oss

I går firade vi Lucia genom att baka pepparkakor. Det var tre mycket samarbetsvilliga och kreativa barn som bakade i ett par timmar. Riktigt goda kakor blev det till och med.

I dag var det så dags för Eira och Lukas att delta i öppna förskolans lussetåg. De var riktigt taggade båda två och det var tur att vi var med för det fanns en hel hög tomtar och pepparkaksgubbar men det var bara Eira som var Lucia. Min fina dotter gick längst fram i tåget och stod så fint vid scenkanten, men efter en stund tyckte hon att det fick räcka. Hon tog av sig kronan och vred resolut av alla ljusen. Pensionärerna i publiken verkade dock inte misstycka utan skrattade glatt åt min bestämda lilla tjej.

Erik hänger med på allt roligt och sover mest hela tiden, när han inte äter vill säga. Han är otroligt lugn och nöjd och jag är totalt förälskad i denna lilla människa. Jag är så tacksam över att han finns.

Dagens Erik

Ljuvliga lilla unge. 

Mina killar

Vi har ett namn!

Säg hej till:

Erik!

(med Nils som andranamn)

Tack!

Tack för alla fina gratulationer både här och på Facebook. Vi är så lyckliga och helt betagna av detta nya lilla liv. Amningen fungerar perfekt, fingrarna och tårna är underbart små och söta och bebisdoften förtrollande. Jag är så djupt tacksam och lyckligt innesluten i bebisbubblan. Tänk att jag hade glömt att det egentligen inte finns något bättre än det här.

Äntligen här

Klockan 04:02 i morse föddes Liten, en liten pojke. Han vägde 3435 gram och var 51 cm lång. Förlossningsarbetet drog i gång redan i onsdags natt och vi hann vara på sjukhuset i två omgångar innan han till slut kom. Det var en fruktansvärt utdragen förlossning men som till slut avslutades i ett huj och utan ett endaste litet stygn. (Kanske berättar jag lite mer i detalj en annan dag.)

Vi är redan hemma hos resten av familjen och Liten ligger och sover i vagnen medan vi andra går runt och tittar på honom.

Lukas är ganska förkyld och har inte velat hålla i lillebror än, men han sjunger för honom på lite håll.

Det är helt underbart att ha blivit mamma igen. Det spelar nog ingen roll hur många gånger man får uppleva det för den lycka man känner är precis lika överväldigande varje gång.

På studiebesök i svenska skolan

I går tillbringade Viktor och jag hela dagen i en trea på en av stans skolor, av en händelse den skola som en av mina kusiner är rektor för. Viktor hade redan varit på besök i en annan skola på fredagen men eftersom han då var med i en av sina tremänningars klass fick inte jag följa med den gången.

Sonen har länge pratat om att han ville se hur skolan fungerar i Sverige och det var även spännande för mig att ta mig en titt. Jag har många funderingar angående vad jag tycker är en bra skola och har förvånats över att faktiskt försvara den spanska skolan i vissa sammanhang. Jag uppfattar ibland den svenska skolan som ostrukturerad och att barnen får ta förvånansvärt lite ansvar för sitt lärande, som till exempel när jag läser detta inne på Tinas blogg. Spanska skolan är i stället mycket tuff och ställer ibland orimliga krav på både barn och föräldrar. Att barnen i den skola vi hälsade på i går har läxor ungefär två gånger i veckan och att de tar en kvart att göra ska ställas mot sonens två timmar om dagen. Hur kan det vara så stor skillnad och står kunskapsinhämtandet i proportion till detta?

Jag kan inte påstå att jag fick några svar på dessa frågor i går men vi hade en supermysig dag och sonen är såld på svenska skolan, något som maken befarade redan i torsdags. För ett barn som älskar sport och annat praktiskt arbete är självklart den svenska skolan en dröm. Jag tyckte inte heller att jag såg några jätteskillnader i kunskap, men det är självklart svårt att bedöma på en enda dag. Barnen i klassen var också supergulliga och bjöd in Viktor i gemenskapen på en gång.

Lite att fundera på, eller en hel del.

Inte bara rugbyspelare

Eftersom stora sonen inte har sin rugbyträning nu när vi är här så köpte vi i början av förra veckan ett 10-kort till badhuset. När vi bodde i El Puerto vad han med i stans simklubb i två och tränade fyra dagar i veckan så vi känner oss trygga med att lämna honom där så han kan få utlopp för sitt behov av fysisk aktivitet. I torsdags var han och en tremänning där hela dagen och då upptäckte han det här med att ta simmärken. Tre märken hann han med att ta då.  

I eftermiddags lämnade maken av honom på badhuset medan jag låg och vilade och när han sedan hämtade upp honom två timmar senare hade han tagit ett nytt märke: kilometermärket. Vi var alla väldigt imponerade, och detta redan innan han berättade att han först hade simmat en kilometer frisim för att kolla att han skulle orka innan han bad badvakten att kontrollera honom. Då simmade han en kilometer bröstsim. Han har med andra ord simmat två kilometer, eller 80 längder, i dag.

Surkärring

Jag har problem med att hålla humöret uppe, har ingen lust längre med det här längre.

Till mitt ofödda barn

Älskade underbara unge,

Hela din familj längtar innerligt efter att få träffa dig. Vi vill andas in din ljuvliga bebisdoft, kyssa din panna, förundras över dina små händer och fötter och stolt visa upp dig för alla andra som väntar på dig.

Vi vill därför be dig att skynda på lite för tålamodet tryter, särskilt din mammas. Snälla kom nu!

Bevis

Bebisen vill fortfarande inte komma ut, vilket syns på bilden här ovan. Tröttsamt, trööööööttsamt!!!!

Falskt alarm

Efter en hel dag med sporadiska förvärkar avtog det helt på kvällen. Vi tog en långpromenad för att se om det skulle hjälpa men natten har varit tvärlugn. Surt och tröttsamt, men inte ett helt oväntat mönster. Tålamod, tålamod!!

Jag lovar dessutom att inte falsklarma mer här på bloggen utan säger till när det är färdigt. Vi var förresten hos bm i går och jag fick ny tid den tolfte, så vi får väl se hur lång tid det här tar till slut.