måndag 24 augusti 2015

Inget mera vabbande


I dag har Jonas börjat jobba och jag har gått på föräldraledighet. Jag är evigt tacksam över det svenska systemet som gett oss möjlighet att göra allt det här tillsammans. Jag vet inte hur vi hade klarat det annars. 

Jag är också evigt tacksam över att min ljuvliga lilla skrutt nu anses vara helt frisk. Ganska exakt fem månader har det gått sedan jag började blöda den där lördagsmorgonen i mars och vi hann misströsta många gånger på vägen, men nu ligger han här i min famn och är helt ok. Tacksam, som sagt. 




lördag 22 augusti 2015

Veckan som gick

Att lämna Ebbe till narkosläkaren i ett genomgångsrum på kirurgen i Lund kan vara något av det jobbigaste vi har gjort. Allt som allt tog det två timmar innan vi fick gå upp till honom på uppvaket, två galet långa timmar. Men allt gick bra och efter att Ebbe och Jonas tillbringat natten på avdelningen fick vi åka hem till lunch dagen efter. 



Resten av veckan har vi njutit av vädret och till och med varit på stranden. 




Och i dag har vi varit på neonatalen och blivit utskrivna!! En sista läkarundersökning och ok-stämpel i rumpan, och sen var det äntligen över!! 

Vi kommer ha vissa extrakontroller på neo även i fortsättningen, men nu anses han vara frisk, en vanlig bebis : ) 

Så vi sa hej då till neo och firade med sushi-lunch. 








fredag 14 augusti 2015

Sjukvårdens bristande rutiner

Hur kan det vara möjligt att personalen på barnkirurgen i Lund inte har koll på Ebbes sjukdomshistorik när de planerar en operation? Jag var så förbannad i går när jag åkte därifrån och i dag har jag tagit upp det hela med hemsjukvården. Om Ebbe testats positivt för en multiresistent bakterie borde ju det följa med i remissen, eller? Att bakterien i praktiken endast är farlig för prematurer eller barn med mycket nedsatt immunförsvar spelar ju ingen roll. Hade inte vi sagt något skulle de fortfarande vara ovetande. Och vi tog upp det i tron att de redan visste och hade stenkoll. 

På måndag blir det i alla fall operation som planerat, men de fick kasta om schemat och tänka om på flera plan. 

I övrigt mår Ebbe bra. Hemsjukvården har varit här, som sagt, och han vägde 3245 gram. Han har med andra ord gått upp 270 gram på 8 dagar. Amningen funkar! 




tisdag 11 augusti 2015

Tre månader ...

... och helt nyfödd. Så käns det. Det går inte att förstå att han har funnits i tre månader. 

Det går heller inte att riktigt förstå vad vi har varit med om. Jag försöker hinna ikapp mig själv men når inte riktigt fram. Tre månader till så kanske jag är där. 


fredag 7 augusti 2015

Läkarbesöket

Det gick bra i går i Malmö. Ebbe väger nu 2975 gram och är 48,5 cm lång. Läkaren gjorde även en undersökning och vi fick ok på den med. Vi skulle egentligen ha tagit nya prover men allt såg så bra ut att vi slapp det. Vi pratade också om hur vi ska fasa ut syrgasen helt och i dag plockade vi bort grimman på morgonen och det går jättebra hittills. 

När vi kom hem hade vi fått kallelsen till operationen av bråcket. Han ska skrivas in på torsdag för att sedan opereras måndagen den sjuttonde. Det var snabbare än vi trott och det blir skönt att få det gjort. Sen kan vi sluta vabba och jag kan gå på föräldraledigheten och Jonas kan gå tillbaka till jobbet, normalt liv.

Ingen grimma!!



onsdag 5 augusti 2015

Barnkirurgen

Det gick bra på dagens besök i Lund. Ebbe skötte sig exemplariskt, Erik ganska bra, och det blir operation om två, tre veckor. De vill helst att han är fri från syrgasen, vilket vi snart är, och vi får sova över en natt på sjukhuset. 

Läkaren förklarade exakt vad det är som orsakar ett ljumskbråck och hon förklarade också hur ingreppet kommer att gå till. Han kommer att få en litet ärr på 3-4 cm, men proceduren i sig är rutin och något som de gör flera gånger om dagen. 

I övrigt var det lite kymigt att vara tillbaka i Lund. Vi åkte förbi ingången till kvinnokliniken och jag mindes senast jag var där, för tolv veckor sedan. 

måndag 3 augusti 2015

12 veckor

Det är svårt att förstå att Ebbe blev tolv veckor i dag. Han är som en nyfödd, vilket han också egentligen skulle ha varit nu, och jag är ungefär lika bebisbubblig och trött som en nybliven mamma. 

Vi har haft besök de senaste veckorna och Ebbe har fått vila i många famnar. Han är ok så länge han får sova i just någons famn. Vagnen, som funkade från början, verkar ha förvandlats till ett tortyrredskap. Eftersom han fortfarande är uppkopplad på en gastub är detta ett problem då det gör det något svårt att bära på honom. 

Amningen går väldigt bra och jag hoppas att han har gått upp lite gran på torsdag när vi ska på kontroll. På onsdag ska vi också till Lund för besök hos barnkirurgen inför operation av bråcket. Vi har lyckats hålla det under kontroll och han verkar inte ha ont av det, men kanske har de tårfyllda blöjbytena något med det att göra.